Att forska om kyrkokonst

Jag har skrivit en del om offentlig konst, samtidskonst, gallerier och andra moderna konstrum, men det finns andra värdefulla institutioner när man vill titta på konst. Rum tillgängliga för alla. (Drrrrrrrrum.)
(Det där var en trumvirvel. Jag är något fonetiskt handikappad.)
Hursomhelst – Kyrkan! Oftast räcker det med att gå ett varv runt en kyrka och studera fasaden, arkitektoniska beståndsdelar och element för att få en uppfattning om hur kyrkans yttre har förändrats över tiden. Man kan notera tillägg samt förändringar och variationer i fasaden som man kan knyta till renoveringar och ombyggnationer. Om en kyrka inte är pinfärsk så kan man gå in i den och se prov på arkitektoniska och inventariska tillägg från olika perioder, och därmed få en bild av den konstnärliga utvecklingen och hur historiska omständigheter påverkar ett kulturellt rum. Som en sån sak att reformationen innebar att det predikade ordet blev viktigt, och med detta kom predikstolen in i rummet.

I Rasbokils kyrka (Uppland) har man jättefina kalkmålningar från 1400-talet, men under första halvan av 1600-talet ville man bygga in en predikstol i rummet. Man ställde den direkt mot en vägg i ett hörn och täckte således över flera kalkmålningar, vilket är trist om man idag är en konstvetare med kyrkokonst som forskningsområde, men när det begav sig var ledordet ”bild schmild”. Att prästen hade en ordentlig scen för sin monolog var betydligt viktigare än att man kunde se alla bilderna.

Predikstolen i Rasbokil kyrka.

Ett annat problem man kan stöta på som konstvetare som inriktar sig på kyrkoikonografi är att det kan se ut så här, som i Dannemora kyrka (Uppland):

 

Eller Valö kyrka (Uppland):

 

 

 

 

 

 

Överhuvudtaget stöter man på många kyrkor där någon har gillat tanken att ställa ett stort monument till skåp direkt framför kalkmålningar. Vidare försvinner ofta inventarier från kyrkor, och långt ifrån alltid vet man om hur eller när någonting försvann. Det är väl i sig inte så anmärkningsvärt att en dopduk kanske förläggs i någon låda eller att man tappar bort en liten silversked någonstans längs vägen i en kyrkas flera hundra år gamla historia, men man kan argumentera för att det inte borde vara riktigt lika tokenkelt att förlägga en enorm altartavla eller snatta ett altarskåp. Men ändock – saker försvinner utan att någon vet hur.

Man får lätt en bild av att det inte borde finnas så mycket kvar att utreda när det gäller kyrkobyggnaden och kyrkokonst, man har hållit på med kyrkokonstforskning länge nu, men nya forskningsfrågor genereras fortfarande. För kyrkoforskare är Sveriges kyrkor ett tacksamt källmaterial – ett projekt som startades 1912 av Sigurd Curman och Johnny Roosval med syftet att beskriva alla svenska kyrkobyggnader, från byggnadshistoria och exteriör till interiör och inventarier. Kyrkorna publiceras landskapsvis och projektet pågår fortfarande, exempelvis har många kyrkor i Norrbotten och Västerbotten inte blivit behandlade ännu. Sigurd Curman, en arkitekturhistoriker och kyrkorestaurerare, uttryckte signifikansen och värdet med att studera kyrkor och att använda dem som ett forskningsmaterial för den medeltida svenska konsthistorien – det ligger i att de är ett exempel på den äldsta gemensamma egendomen och är därmed den äldsta typen av offentlig miljö. Kyrkobyggnaden, med innehåll, är ett intressant och viktigt forskningsämne av en annan anledning också, den präglar landskapet och är en viktig kulturell markör för alla områden. Kyrkor är fördelade över hela landet och förekommer således inte bara i en begränsad region eller under en begränsad period. Man kan därför studera regionala skillnader under en viss tid, eller kronologiska skillnader i ett nationellt material, på ett sätt vars motsvarighet inte hittas i någon annan byggnadstyp, och speciellt inte sen så långt tillbaka.

En annan behållning med Sveriges kyrkor ligger i projektets ålder. De första volymerna är hundra år gamla, och därmed beskrivs den interiör och de inventarier som kyrkan hade vid det skedet. Det är av stort värde när man studerar kyrkokonst som kan ha försvunnit – på dessa hundra år kan som sagt konstföremål ha gått förlorade, detaljer bytts ut och konsumtionsvaror som textilier ha förbrukats sedan länge. Med Sveriges kyrkor får man en beskrivning av föremålen, och ofta även en bild, vilket är en ovärderlig dokumentation i sammanhanget. Dock gör detta att man måste vara medveten om problematiken med projektets ålder – att inventarielistorna och interiören kan vara daterad och inaktuell gör att de inte är till stor hjälp om man behöver en uppdaterad kyrkobeskrivning. Har man som syfte att jämföra kyrkor med utgångspunkt från dagens inventariebestånd och kyrkorumsplanering så kan en beskrivning av samma kyrkor för hundra år sedan inte användas. I vilken utsträckning inventarier och föremål byts ut eller helt enkelt bara försvinner eller tappas bort över tiden blir tydligt när man arbetar med att katalogisera kyrkokonst. När ett föremål oförklarligt har gått förlorat är Sveriges kyrkors äldre volymer en ypperlig tillgång för att få en uppfattning om när föremålet har försvunnit, en terminus post quem/ante quem (det vill säga en kronologisk referenspunkt, fanns föremålet när boken publicerades eller var det redan borta då?) och kanske också, i bästa fall, en dokumentation i form av beskrivning och bild.

Det finns med andra ord fortfarande intresse för kyrkokonstforskning, även om det intresset kanske inte når ut till allmänheten utan drunknar någonstans bland alla biennaler, performanceverk, gallerier för samtidskonst och andra institutioner som oftare uppmärksammas i bredare media. Och man stöter regelbundet på folk som forskar om en specifik kyrkas ikonografi av rent intresse, och som gärna visar och berättar. Förra året hade jag vägarna förbi en kyrka i Upplandsområdet när en äldre herre erbjöd sig att visa mig runt och berätta om kalkmålningarna. När vi kom upp till läktarens målningar så såg han extra nöjd ut och förkunnade att han nu skulle visa det bästa av allt – en topless jungfru Maria! Han sa att det var den enda Marian med bar överkropp som han kände till, och jag höll med – det lät besynnerligt. Han pekade ut bilden han menade, och jag höll fortfarande med, att hon var halvnaken var konstigt.

Men vad som var ännu märkligare var att hon hade skägg och mustasch.

Mannen hade alltså läst sig till att det skulle finnas en kalkmålning av den avlidna Maria någonstans i kyrkan, och man kan tänka sig att han hade spenderat timmar letandes efter den. Till slut ser han en bild av någon som ligger ner och några som står i närheten och deppar, och sluter sig till att det måste vara Maria. Trots att personen på bilden ser exakt ut som Jesus. Och att en bild av en avliden Jesus är ett rätt vanligt motiv. Jag vet inte om han blev så uppspelt av tanken på att någonting så märkvärdigt som en Maria med bar överkropp fanns i hans lilla kyrka att hans ögon deletade ansiktsbehåringen av ren självbevarelsedrift, men han var i alla fall säker på sin sak. När vi var på väg ner från läktaren tittade jag snett uppåt, precis ovanför orgeln, och såg där den egentliga bilden av den liggande Maria, den som han har letat efter hela tiden. Hon var helklädd.

Så, sensmoralen av veckans text är: titta in i en kyrka, vetja! Varför inte den här, innan den skakar sönder.

3 comments on “Att forska om kyrkokonst

  1. Barbarossa skriver:

    Det kan också rekommenderas att man har med sig ett ressällskap som kan konversera med the locals, medan man själv koncentrerar sig på målningar, predikstolar eller vad det nu är man vill se. Ressällskapet kan även on request flytta på skåp och se till att få dörrar öppnade, men här ska man nog kolla med the locals först.:-)

  2. Heidi skriver:

    Hur ser de ut med kyrkokonsten de senaste decennierna? Skulle vara intressant att få en inblick i modern kyrkokonst som gjorts från 80-talet och framåt (tex Mariagestaltningen i Uppsala kyrka och även större gestaltningsprojekt i form av moderna altare, dopfunt och ljuskällor).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s