En liten genomgång av kalvariegruppsframställningar

Det var ett litet tag sedan jag skrev någonting om kyrkokonst, men idag ska vi titta på kalvariegrupper. En kalvariegrupp är ett motiv där Maria och lärjungen Johannes står och sörjer vid den korsfäste Jesus. Ibland förekommer det annat folk också, typ munkar eller åskådare, men Johannes och Maria är alltid med. Dock gestaltas Maria och Johannes sinnesstämningar väldigt varierande mellan olika framställningar av motivet.

.

Kalvariegrupp (sent 1300-tal).
Notera Maria till vänster, hon har svimmat och ett par kvinnor tar emot henne. Det är inte alldeles ovanligt i den här typen av motiv. Johannes till höger tar sig för bröstet av sorg. Bakgrunden är monokrom, plats och tid är alltså inte speciellt viktigt.

.

Hieronymus Bosch (1485).

Boschs Maria och Johannes accepterar det hela med stoiskt lugn. Johannes sträcker ut händerna med en ”matter of fact”-attityd. Maria för samman händerna i en stillsam bön. I bakgrunden syns byggnader och landskap.

.

Gentile Bellini (1465-1470).

Intressant med Bellinis Maria och Johannes är att de inte är lika uppslukade av sorg och bestörtning men inte heller lika stoiska som i de två tidigare bilderna. Johannes blickar tankfullt upp mot en punkt i bildrummet som vi inte ser, men han är inte innesluten i tankar utan öppnar munnen som i färd att säga någonting. Maria konfronterar betraktaren både med blick och gest.

.


Lucas Cranach d ä (1503).

Cranachs version av motivet är intressant i två avseenden, och därför dyker det ofta upp (om än i förbifarten) på grundkursen i konstvetenskap. För det första så är det en lite speciell vinkel som vi ser scenen från, i regel skildras motivet sett rakt framifrån, jämför med alla andra bilder i det här inlägget. Men Cranach ställer oss istället lite från sidan så vi ser Jesus i nära profil. Det gör givetvis scenen mer laddad, vi ser det böljande tyget i hans höftklädnad och den vänstra sidan av bilden ramas in av en av de övriga korsfästa männen. Jesus ramas istället in av gråa, tunga moln som dominerar den delen av bildrummet. Maria ser förfärat upp mot Jesus medan Johannes riktar sin uppmärksamhet mot henne. Blodet strömmar ut från Jesus fötter med vertikala linjer som ekar i hela bilden (de övriga männen, träden, korsen, grenar samt i de raka linjerna i tygerna Johannes och Maria bär). Man kan ana en del av landskapet i den nedre högra delen av bilden, men största delen av bildrummet utgörs av den omedelbara platsen de är på, vilket understryker att det är det här direkta tillfället som är av vikt. Cranach vill inte skildra ett koncept eller en tidlös scen, utan just detta ögonblick.

.

Albrecht Altdorfer (1516).

Altdorfers kalvariegrupp skiljer sig också från de äldre. Förutom att den sedvanliga dödskallen vid korsets fot har bytts ut mot en Davidsstjärna så har han lagt till en dramatisk dos vind. Johannes och Jesus hår fladdrar i vinden, precis som Jesus höftklädnad. Det dramatiska inslaget betonas ytterligare av det faktum att vi inte ser Johannes ansikte. Han har vänt sig helt och hållet mot Jesus, och vi ser honom bara snett bakifrån. Han har stängt av kommunikationen mellan sig och betraktaren. I motsats till detta står gestaltningen av Maria, vilken vänder sig direkt till betraktaren med blicken och slår ut med sina händer. Vidare detaljer som intresserar mig i Altdorfers Korsfästelse är att dramatiken i bilden kontrasteras av den ljusblå himlen och de vita fluffiga molnen. Den dramatiska vindpiskningen hade snarare kunnat kopplas till den mörka illavarslande himmel som Cranach målade, men istället ser det ut att vara ett VG+ picknickväder. Jag fastnar också för att korset är så kort, Jesus kropp blir så tillgänglig för Johannes och Maria, någonting som inte alltid är fallet i framställningar av motivet. Vilket vi snart ska se.

.

Anthony van Dyck (1630)

Dyck har helt klart satsat på det här med kontraster, Marias, Johannes och Maria Magdalenas bjärta klädnader och Jesus bleka kropp och vita höftklädnad. Det övre bildfältets mörka, dova natthimmel mot den mer kulörta nederdelen. Johannes och Marias mer stillsamma förfäran mot Maria Magdalenas teatraliska reaktion. Och så vidare.

.

Men de framställningar av korsfästelsen eller kalvariegrupper som jag personligen är mest intresserad av är Antonello da Messinas (död 1479). Han gjorde flera stycken och vi ska titta på tre av dem.

Antonello da Messina (sent 1460-tal).

Stämningen i da Messinas första bild är tämligen lugn, men inte speciellt laddad. Maria och Maria Magdalena, som man kan skymta i bakgrunden, är lite dystra och till höger har en kvinna begravt sitt ansikte i händerna, men stämningen är inte speciellt dramatisk eller betyngd av sorg. Det livliga stadslandskapet i bakgrunden gör stämningen mindre tryckande.
.

da Messina (1475).

Kanske insåg da Messina också att en levande stadsmiljö inte är en bra bakgrund till motivet, så till den här framställningen har han tonat ned det lite, man anar ett sällskap på vägen men i övrigt är det ett ganska öde landskap. Ljusa jordfärger får förgrunden att se närmast karg ut, vilket betonas ytterligare av dödskallarna. Johannes och Maria är de enda närvarande (förutom de korsfästa), och de är inneslutna i bön och sorg. Ingen av dem verkar speciellt bestörta över att de sitter nedanför två groteskt fästa kroppar (da Messina har förvridit de två männens kroppar rätt rejält sedan förra bilden). Man får för övrigt inte se dessa två mäns ansikten, överhuvudtaget är de enda ansikten man får se Marias och Jesus. Dock möter ingen av dem betraktarens blick.

.

da Messina (1475).

.
På den tredje och sista korsfästelsebilden av da Messina har han skalat ner den ännu mer. De två övriga korsfästa männen är borta, uppenbarligen var det groteska inslaget inte optimalt. Stadslandskapet i bakgrunden är än mer stillsamt, man kan ana tre personer men de försvinner nästan bakom korset. Förgrunden har kortats av, Johannes och Maria sitter närmare betraktaren. Precis som i förra bilden är korset långt och högt och Jesus kropp är inte lika tillgänglig för Maria och Johannes. Den ljusa himlen utgör en fond för Jesus som han inte behöver dela med någon. Johannes ser upp mot Jesus och Maria tittar på en punkt framför sig, ingen av dem är speciellt förlamade av någon känsla utan verkar ha accepterat hela förloppet rätt bra. Johannes gör en liten retorisk frågande gest med ena handen, men han vänder sig till Jesus och förväntar sig därför inget svar.

Sådärja. Tänk på det nästa gång ni står framför en kalvariegrupp.

Tack för idag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s